och sin eventuella partners egenskaper. Tvartom ar ideligen luktsinnet deras guid. Sam lukten genomsyrar samt vara leva. Det gar att blunda darfor at undkomma se nagot ofin, men lukten kan n inte skydda dig mot i och med n behover andas. Eftersom inneha vetenskapsman dessutom intresserat sig stav hurda dofter skulle kunna beordra underben vi uppfattar saso attraktivt.
Inom kort dess age massa andra kreatur visat sig bruka
sociala lukter darfor att skapa bilder bruten kon, stallning, hormonlage sam kanslostamning hos en annan perso itu samma sort. Det befinner sig anslutet till olika delar itu hjarnan, samt genom organet kan djuret kanna sociala dofter. Dessa formedlas alltemellanat igenom flui samt olika daggdjurs aktiva slickande inom samband tillsammans brunst ar e satt att prova pa ifall honan ger ifran sig precis dofter. Hane kan forklara det som att djuret skapar ett slags portratt bruten den andra individens fortplantningstillstand baserad pa denna speciella doftinformation.
Finns manskliga feromoner?
– fler e besvar befinner sig att reda ut forsavit det ino sadana rattssak handlar om instinkt eller larand, uppg Anna Berghard, docent inom molekylarbiologi utbredd Umea universitet.
Ett foredome befinner sig saken da undersokning dar Martha McClintock, exper ino biopsykologi samman University of Chicago, kom fram at att kvinnor diggar hanar sasom doftar smatt som deras egen farsa (flyga rutan villig sidan 34). Fragan befinner si forsavit det befinner si e inlart uppforande darbort nago saker doft ar beryktad sam for den skull snygg. Alternativt ifall det befinner sig en taktik att instinktivt kora en kompanjon saso matcha immunologiskt bra.
– forr studier ager visat att kaninungar uppskattar dit foda sasom deras morsan at mirakel deras fostertid. Samt musungar gillar apelsindoft om dylik essens inneha sprutats in i fostervattnet nar de nedstam inom livmodern. Kan karl teori sig foremal allareda mirake fostertiden befinner sig det besvarligt att kunna underben sasom befinner si inlart och underbe som befinner si instinkt, uppg Anna Berghard.
Inom sin forskning plugga hon hur vomero-nasalorganet hos moss fungerar. Hos personer har vetenskapsma sett nago millimeterstor hal bak ino nashalan som liknar e spartanskt vomero-nasalt organ. Men ingen age kunnat indikera att det darifran finns band med hjarnan genom nervceller. Sadana kopplingar ar nodvandiga darfor att mojlig paverkan pa organet skal veta bidraga beteendemassiga reaktioner.
Utvecklingen kan hava lett till att nagon dylik kompetens saso sannerligen fanns hos oss overdriven lange sedan omedelbart ager forsvunnit. Hos moss ager nago saker gen visat sig programmer pro nagon betydande jonkanal inom deras vomero-nasalorgan. Nar den befinner si vrickad fungerar ick organet, samt mossen kan emedan inte langre skonj ens vilket kon andra moss har. Hos manniskor befinner si hygglig denna arvsanlag kord och uttrycks ingalunda.
Michael Meridith, sasom befinner si neuroforskare bred Florida State University, ager vandrat via do studier inom amnet sasom inneha gjorts. An odl lange sager han att det ej finns eviden for att det hos vuxna manniskor finns en fungerande vomero-nasalt organ. Hans slutledning publicerades i saken dar vetenskapliga tidskriften Chemical Senses.
Samma doft, skild gensva
– Jag antar att signaler a feromonlika amnen formedlas till hjarnan genom saken da vanliga luktslemhinnan, sager Ivanka Savic-Berglund, overlakare samt docent i neurovetenskap samman Karolinska institutet.
Inom nago undersokning som publicerades inom den vetenskapliga tidskriften Neuron ager hon undersokt underbe som ske i mans samt kvinnors hjarnor nar dom dofta kungen annorlunda konshormonlika amnen. Med handrackning av s k positronemissionstomografi, PET, gar det att betrakta vilka delar fran hjarnan saso aktiveras hos forsokspersonerna nar do kanner skilda doftamnen.
Nar kvinnor luktade gallande ett substans sasom paminner om testosteron var det ej luktcentrum sasom aktiverades, utan i stallet nagon s k karna ino hjarnans hypotalamusregion. Man reagerade villi samma klok nar de luktade villig en amne saso liknar det kvinnliga konshormonet ostrogen. Andock nar kvinnor luktade villig saken dar ostrogenlika substansen varenda det just lukthjarnan sasom aktiverades, samt likadan gallde stav karlar nar dom luktade villi det testosteronlika doftamnet. Det tyder gallande att nyss dessa doftsignaler paverkar oss skilda bundenhet villi kon, alternativt kanske framfor, bundenhet villig vilken konsidentitet och vilka sexuella preferenser vi age. Motsvarande skillnader mellan konen inneha herre forr kunnat kika hos till exempel rhesusapor.
